Efter miljöpartiets kongress 2

Damberg

Det vore inte fel att sätta lite strålkastarljus på socialdemokraterna och Mikael Damberg. Det görs bra här:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article22812320.ab

Sen i september 2015 har jag gång på gång försökt få svar från ledande miljöpartister varför man säger att Vattenfalls ägardirektiv hindrar miljöpartiet att kräva en ansvarsfull, både ekonomisk och miljömässig, prövning av en ev. brunkolsförsäljning. Jag har inte fått något svar. Inte heller har jag kunnat hitta någon socialdemokrat som förklarat varför man felaktigt skyller på ägardirektivet och hävdar att riksdagen måste ändra direktivet för att säga nej om miljömässiga effekter tas med i värderingen av affären. (Den som sitter inne med sådan kunskap kan väl skicka info i kommentarsfältet nedan i?)

På kongressen i helgen har jag förstått att jag inte är ensam i min uppfattning, utan den överväldigande majoriteten av insatta miljöpartister gör samma bedömning.

När påståendena om hemlig uppgörelse mellan S och MP dök upp i Dagens Industri, några timmar efter kongressens avslutning, tycks flera pusselbitar falla på plats. I oro för att utsätta Mikael Damberg för misstroendeförklaring, ev. med en förlängning i total regeringskris, har kanske en statsrådsgrupp pratat sig samman och beslutat att det är de ekonomiska faktorerna som helt och hållet ska avgöra regeringsbeslutet. Förhoppningen har då möjligen varit att den alliansledda oppositionen inte ska kunna använda Vattenfall-affären som förevändning att avsätta regeringen.

Om miljöpartistiska ministrar och språkrör (gamla som nya) under tystnad deltar i detta spel, är det saklig grund för avsked. Förhoppningsvis är det inte så, men jag hittar just nu ingen annan anledning till att även Isabella Lövin, mot bättre vetande, upprepar bluffen med ägardirektivet i tv:s Agenda. Misstroendet mot miljöpartiet, som före kongressen blåste friskt, riskerar att övergå till orkan… Beror tystnaden inom partiet just nu på att vi är inne i orkanens öga?

—–

Jag ska ta det här med Vattenfalls ägardirektiv en gång till. Jag kan nämligen inte se annat än att direktivet styr mot ett NEJ till att göra affär med EPH.

Den centrala meningen i ägardirektivet är:

”Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.”

I prop. 2009/10:179, som förklarar och motiverar innehållet i direktivet, framgår sida upp och sida ner att det förutom att företaget (självfallet!) drivs affärsmässigt ska miljö- och klimataspekter styra verksamheten.

Den marknadsmässiga avkastningen för de stora kol- och kärnkraftstunga energibolagen i Europa är inte särskilt stor just nu. Antingen Vattenfall säljer eller behåller brunkolsverksamheten i Tyskland går det med förlust. Att skänka brunkolet (och efterbehandlingsarbetet) till EPH leder till en nedskrivning på upp till 27 miljarder kronor. Vattenfall får dock med sig utsläppsrätter för flera miljarder. Dvs. om Vattenfall har ”tur” kan bolaget få bra avkastning på att sälja utsläppsrätterna vid rätt tillfälle och därmed hjälpa till att släppa ut stora mängder koldioxid även efter det att man gjort sig av med brunkolet. Uppgifter i DN  gör gällande att utsläppsrätter ska säljas till EPH så att dom kan bränna på ordentligt. Vill den rödgröna regeringen bidra till detta?

Affärsmässighet handlar inte om att så snabbt som möjligt tjäna pengar, oavsett vad som sker runt omkring. Begreppet affärsmässighet används ofta när man inte bara menar kortsiktig lönsamhet. I affärsmässighet ingår t.ex. att vårda varumärket. Det framgår också av ägardirektivets proposition. Vattenfalls varumärke är inte särskilt starkt i Tyskland, men vad händer med varumärket både i Tyskland och internationellt om Vattenfall, helägt av den svenska staten, nu får skänka brunkolet till klimatförnekande riskkapitalister som spekulerar i att EU:s klimatpolitik och Tysklands ”Energiewende” ska misslyckas? Och nu, efter att Sverige har skrivit under Parisavtalet, hur affärsmässigt är det för ett svenskt statligt ägt bolag och en svensk (rödgrön?) regering att fullständigt strunta i klimataspekter?

Det är uppenbart att regeringen till och med på rent affärsmässig grund kan avvisa EPH-affären. Ska Vattenfall följa ägardirektivets mening och också vara ett ledande bolag för omställning till hållbar energiproduktion finns nu möjligheten att göra detta tillsammans med den tyska staten. Ska vi undvika klimatkollaps måste många stora energibolag avveckla fossila tillgångar. Huvuddelen av de fossila energiresurserna måste ligga kvar i marken. Tyskland och Sverige har större förutsättningar än de flesta andra att visa hur detta ska gå till. För Europa och världen kan detta bli en win-win!

 

 

Ett svar to “Efter miljöpartiets kongress 2”

  1. Christer Haagman Says:

    Naturskyddsföreningen:
    http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/ingen-riskanalys-gjord-av-brunkolsaffaren/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: